När jag först upptäckte mikroblogging (T.ex. Twitter, Jaiku, statusmeddelanden på Facebook och liknande) tyckte jag att det verkade helt galet. Varför skulle folk vara intresserade av att läsa små fragmentariska anteckningar om vad andra människor har för sig i det dagliga livet – till exempel “väntar på bussen”, “gillade inte filmen igår” och “är förkyld”?… Continue reading Fragmentering på gott och ont